fluppfluppflickan

Som vanligt är jag sämst på att skriva av mig... skäms på mig!!
Ännu en vanlig sak brukar ju vara att jag är kär/"krossat hjärta".

MEN!!! inte den här gången!!

 

För jag har kommit på en sak... Varje kille jag har dejtat/varit tillsammans med har alltid varit för snälla/mesiga/toffliga/svartsjuka/Spelberoende(!!). och asså... jag har insett att jag är knepigare än vad jag trodde...

För det jag BEHÖVER hos en kille är en blandning mellan passionerad kärlek och exploderande hat. 

Han får inte vara för bekväm eller snäll eller följsam. 

 

Ge mig en man med explosiv ADHD. Som kan driva mig till vansinne och samtidigt kunna lugna ner mig genom att bara lägga sin hand på min axel. 

Jag vill ha en såndär kille som alla vanliga tjejer tycker är dum i huvudet.

För jag behöver någon som jag kan vara dum i huvetmed. 

 

Många tycker att jag är en öm och omtänksam person, som är jordnära, sansad och lugn. 

Men varje dag känner jag en glödande smärta i bröst och buk av att inte få ut alla känslor.

Varje dag får jag impulser och bara vill slänga in någon i skåpen i skolan med ansiktet först, bara få höra det krashande ljudet och se blodet strömma. 

Med utsidan av en ängel och insidan av ett brinnande lik som bara väntar på att få explodera ut ur skalet.

Jag tycker nästan synd om den man som kommer lyckas att öppna upp mig helt...

För kommer ta slut på honom och sedan lämna honom åt de döda... 
Jag dödar helt enkelt folks hjärtan.. Det kanske till och med är mitt kall i livet...

 

Låt mig få göra dig illa... <3 ;)

Weehooo!!! typ 2 timmar kvar tills tåget går mot Gävle och Getaway Rock Festival!!! 

Helvete vad taggad jag är! Kommer åka med Johan och det kommer bli fett! 

Vi kommer jobba i ett av öltälten alla kvällar så kom gärna förbi och ta en öl och snacka lite!

för övrigt till er andra, ha en jävligt nice festival!

 

Puss och Snusk! <3 :*

Läste precis ett inlägg om femenism som en tjej lagt upp på Devote. blev både glad och så oerhört förbannad.

 

Asså.. jag förstår hur hon tänker. och det var en relativt bra text.
Dock vill jag bara påpeka att hon betonade allt som män gör fel men inte något som kvinnor gör fel. och feminismen står ju för jämställdhet och inte för att höja kvinnor i vårat samhälle. För grejen är att man inte bara kan dra alla killar över en kant bara för att kanske 1-2 killar tar på en på en bar. visst, det är ju inte så jävla nice, men det är ju inte varenda jävel på baren som kommer fram och tafsar. När det gäller våldtäkter i sverige så är det nästan 50/50 mellan våldtekter utförda av män och våldtekter utförda av kvinnor, men det är bara våldtekter av män som blir upptagna och satta i nyheterna, detta för att det är många som inte tror på en man när han säger att han blivit våldtagen av en kvinna. Allt tjejer blir utsatta för på krogen, på väg hem från fester och som övrigt händer på grund av det motsatta könet, det händer exakt samma skit för killar.

Jag är kvinna, Jag står för jämställdhet, men jag är inte feminist, jag är equalist. Det är den 100% rätta benämningen på jämställdhet.

Jag skrev inte detta för att vara upprorisk på något sätt, utan för att rätta alla "Extrem-feminister" som alltid tycker att allt ska skyllas på männen. 

 

Hata hur mycket ni vill men jag har rätt.

 

Over and out :)

...och hur i helvete ska jag fixa det här?!? *SUCK* Varför ska det finnas kärlek nu för?!?

Jag vill seriöst inte ha något med kärlek att göra för stunden.. och vad händer? Jo, mitt kk faller för mig.. PLADASK! Vad gör jag nu..? Vill ju inte såra honom.. men känns lite skumt att ha sex med en person som gillar en mycket mer än vad man gillar den tillbaka.. :/  Och även om han säger att det är lugnt och att han inte blir sårad så tror jag inte ett skit på det. killar ljuger minst sagt lika mycket som tjejer.. 

 

nu kommer jag låta som världens slampa.. men vem ska jag ligga med nu..? har väl egentligen 3-4 pers som är tänkbara men vet inte hur deras syn skulle vara och man går ju inte precis bara fram till någon och typ: "Tja, Vill du bli mitt KK?"  Ne precis... 

 

och det hjälper ju inte direkt att det börjar bli varmt ute och mina hormoner hör race i min kropp 24/7.. -.-'
INTE OK! och sen va det ju detdär med dendär killen som är så fruktansvärt söt och gullig, och när jag väl lärde känna honom, en transsexuell brud... Jag vart så ledsen :C och för den personen önskar jag verkligen att jag var bi!

 

ae.. fan.. allt suger just nu! 

Fuck it! Im gonna watch Air Gear....<3 

Hej.. har kommit på att jag bara skriveer hän när jag känner mig otroligt glad eller otroligt ledsen...

Nu är jag ledsen... inte bara ledsen, känner mig värdelös, som en idiot, ful, oönskad, bortglömd, bortkastad, ensam, oattraktiv, osynlig, lite, svag, hatad, mm...

Dagen gick från att vara helt underbar till att bli ett jävla helvete... 

känner hur jag helt plötsligt är oerhört ensam... väntar på medelanden från personer som säkert aldrig kommer skriva först... förväntar mig alltid att få en blick av intresse av någon på krogen, men ingen verkar se mig... Väntar på att någon av ens gamla vänner från hemstaden ska skriva och kanske fråga hur jag mår, men dom har jag knappt hört av sedan jag flyttade för 2 år sedan... tänker att dom kanske saknar mig eller undrar hur jag mår... men dom säger inget... ingenting alls typ... väntar på att en i klassen ska säga förlåt för vad hon sagt och gjort mot mig och resten av klassen, men inte ett pip hörs från henne... 

väntar på att få uppmärksamhet som kvinna och inte ses som pojkflicka mer.... allt mindre som kille... vill kunna få komplimanger från killar... inte en klapp på axeln... jag vill känna mig speciell.. bara ibland iallafall... 

framför allt nu när allt rasar samman igen... nu när allt i mitt förflutna kommer tillbaka som ett spjut i bröstet...

 

 

fan... 

Jag orkar inte mer...

Det var ett tag sedan... kände för att skriva nu för att... det är skönt att skriva av sig när man har ont psykiskt... jag och Dex gjorde slut igår... och nu vändes båda våra världar uppochner... jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.. den stora klumpen i magen och det ständiga krampandet i bröstkorgen är olidligt... på en dag har jag lyckats få tillbaka ångesten jag hadde innan vi blev tillsammans... men jag kommer nog undan från det snart... vet inte riktigt vad jag ska skriva mer... alls.. kanske skriver något mer i veckan...? vet inte... men, byebye sålänge..